Med anledning av ett S-utspel om full sysselsättning försökte Fred Torssander få svar på vad de menade med detta från socialdemokraternas partikansli. Detta är det svar han fick:
Tack för dina frågor. Med jobb och arbete är vår grundläggande utgångspunkt riktiga jobb med bra löner och schyssta villkor. Vi vill stärka den svenska modellen och har slagit fast att alla jobb ska vara bra jobb och att människor ska kunna leva på sin lön. Villkor enligt kollektivavtal ska också gälla vid offentlig upphandling.
Samtidigt är det viktigt att skilja på anställning och arbetsmarknadspolitiska insatser. I vårt jobbkontrakt för unga anges uttryckligen fyra olika alternativ: jobb, utbildning, praktik eller arbetsträning. Praktik och arbetsträning är alltså inte tänkta att beskrivas som anställningar och innebär inte automatiskt att deltagaren blir arbetstagare. För SAO-jobb är den modell som redan används exempelvis en faktisk anställningsmodell som reglerats genom kollektivavtal.
När det gäller kontrollen av praktik och andra insatser delar vi oron för att arbetslösa inte ska kunna användas som billig arbetskraft eller placeras i osäkra arbetsmiljöer. Socialdemokraterna vill bland annat återinföra satsningen på fackligt samråd och stärka de regionala skyddsombuden. Exakt hur den fackliga kontrollen ska utformas för varje del av den nya jobbtrappan framgår däremot inte av det presenterade vallöftet ännu.
Med full sysselsättning avser vi inte en bestämd procentsiffra eller att arbetslösheten ska motsvara någon beräknad NAIRU. I våra politiska riktlinjer uttrycks målet som ett samhälle där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än under korta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Och när vi säger att målet är långsiktigt finns i dagsläget ingen angiven tidpunkt eller mandatperiod då en viss arbetslöshetsnivå ska vara uppnådd. Vallöftet anger riktningen: kraftigt lägre arbetslöshet och full sysselsättning som slutmål.
Brevet som S svarade på
Med vänlig hälsning, Socialdemokraterna
Jag behöver få veta – för att informera olika arbetslösas organisationer – vad socialdemokraterna menar med olika uttryck och enskilda ord som finns i ”S går till val på ny arbetslinje…” https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2026-08-17-s-gar-till-val-pa-en-ny-arbetslinje-for-att-pressa-ner-arbetslosheten Arbetslösa människor har avsevärda svårigheter att lita på uttryck och ordval som kan tolkas på olika sätt.
Först och främst ”jobb” och ”arbete”, samt böjningsformer som jobba och arbeta. Syftar dessa ord på anställning med villkor som kollektivavtalet för samma eller motsvarande arbetsuppgifter, samt att den som utför vad det nu gäller räknas som arbetstagare i lagens mening? Alltför många har erfarenheter av att som det står i Socialtjänstlagen:
En enskild som deltar i praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § eller i aktiviteter enligt 4 a eller 4 d § ska inte anses som arbetstagare. Kompetenshöjande verksamhet låter ju inte så farligt. Men direkt i nästa mening kommer text som innebär att den enskilde praktiserande eller aktiverade kan åläggas uppgifter som stämmer överens med sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbetande. ”I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete…”
Nästa fråga gäller:
Innebär kraven på ungdomar att delta i ett jobbkontrakt eller att anvisas till jobb, utbildning, praktik eller arbetsträning inom tre månader eller ett traineeprogram för nyexaminerade eller SAO- och sommarjobb att de då räknas som arbetstagare och uppfyller det fackliga löftet? Det vill säga att: Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra.,
Med andra ord att aldrig underslå de villkor som finns i kollektivavtalen.
Nästa fråga gäller aktivitetskravet. Kommer verksamheter där deltagarna inte skall anses som arbetstagare att kontrolleras med den fackliga organisationen hos den aktuella arbetsgivaren eller anordnaren? Hur kommer facket att ges möjlighet att kontrollera villkoren – speciellt arbetarskyddet – på platser där deltagare placeras utan facklig kontakt?
Slutligen en mera teoretisk fråga.
Vad menar socialdemokratin med full sysselsättning? Full employment in a free society, 3 procent arbetslöshet? Eller svensk praxis 1947-1992 mindre än 4 procent? Eller enligt USA:s Employment Act of 1946 respektive the Humphrey–Hawkins Full Employment Act of 1978. Eller det aktuella utfallet av detta just nu? Eller det som annars kallas jämviktsarbetslöshet och regleras av Riksbanken kopplat till NAIRU/NAWRU
Och följdfrågan byggd på ”Socialdemokraternas långsiktiga mål är full sysselsättning.” Hur länge är långsiktigt?
Harebra!/Fred Torssander
Länk till utspelet S går till val på en ny arbetslinje för att pressa ner arbetslösheten
I ett nyhetsbrev på socialdemokraternas hemsida 17:e augusti i år skrev de att ”Socialdemokraternas långsiktiga mål är full sysselsättning.”
Det fick mig att fråga om vad de menar med detta.
Här en av frågorna mycket förkortat:
Vad menar socialdemokratin med full sysselsättning?
Hur länge är långsiktigt?
Svaret blev:
– Med full sysselsättning avser vi inte en bestämd procentsiffra eller att arbetslösheten ska motsvara någon beräknad NAIRU.
Detta innebär alltså att målet för socialdemokratins politik inte är definierad vare sig när det gäller hur målet skall räknas som uppnått – till exempel som under perioden 1947 – 1992 aldrig över 4 % arbetslöshet. Eller vilken slags ekonomisk metod – teori – modell eller liknande som man tänker använda. Bara att det inte skall vara NAIRU. Vilket det egentligen inte heter nu heller. Den modell som används kallas NAWRU enligt regeringskansliet
Full sysselsättning är alltså ett vallöfte utan vare sig mål eller metod.
När det gäller den andra delfrågan, när detta mål skulle bli uppnått, svarade de att:
-… när vi säger att målet är långsiktigt finns i dagsläget ingen angiven tidpunkt eller mandatperiod …
Full sysselsättning är alltså ett vallöfte utan vare sig mål eller metod eller någon tidsgräns för genomförandet.
Vi får vara nöjda med slutorden att:
-Vallöftet anger riktningen: kraftigt lägre arbetslöshet och full sysselsättning som slutmål.
Den som inte nöjer sig med detta får lov att fortsätta organisering och opinionsarbete efter valet. Och även med andra metoder. En början är att underteckna namnlistan som Arbete åt alla har startat